Det var underligt för just denna dag när jag i april 2019 spatserar runt i gångarna under Gallerian kommer jag av något outgrundligt skäl att tänka på Noice och ”En natt i tunnelbanan” och ”Du lever bara en gång” när jag kommer traskandes nedför gångarna runt Gallerian…

Man kan nästan höra ekot av skateboards, och en och annan Roller Skater, som etsat sig fast i väggarna. Nostalgiskt, javisst, lite lätt leende närmar jag mig NK och passerar deras saluhall, allt som förr..

Det var ju en tid då bergsprängaren vägde minst 10 kg, annars fick det vara, och en ständig jakt på batterier. Kassettbanden i en trave med handskrivna noteringar, favoriter, andras favoriter, modernt, nytt, och galet…

Såg Noice på Träffen i Nyköping, plankade in som sig bör, via ett stuprör rätt in i lokalen via ett fönster, kändes rätt, och lite rebell ville man ju vara…