
VVDJS, nu händer det, sakta men säkert gräver sig krisen ner i gemene mans fickor, urholkade fonder toppas nu med lägre löner, konsumtionskrediterna tryter, industrin tvärnitar, "deflation" läste jag också, wow, och mitt i detta försöker vi hävda att bara för att det smiter igenom en och annan solstrimma i det stora landet i väst är vi i glada Europa förbi faran. ALDRIG, vi är riktigt illa ute, mest för att vi så uppenbart VILL att konjunkturen ska vara på bättringsvägen, vi vill det så mycket att vi glömmer att det finns en realekonomi därute som nu sakta men säkert märks i vår vardag, varsel blir uppsägningar, sänkta löner blir en realitet att hantera i de vardagliga inköpen. Nej det blir ingen ny lägenhet, nej det blir ingen ny bil, och ingen ny tv, och semestern blir mindre svulstig, och.... Ja, ni förstår själva...
1 kommentarer:
Man vill bara gråta. Varsel och uppsägningar närmar sig Stockholm, som ett ont mörkt moln, det händer på riktigt.
Utkiken.
Skicka en kommentar
<< Startsida